Tira s Tugɣersant

Udmawen d tsunan d trejwin n tira s Tugɣersant

ⵓⴷⵎⴰⵡⴻⵏ ⴷ ⵜⵙⵓⵏⴰⵏ ⴷ ⵜⵔⴻⵊⵡⵉⵏ ⵏ ⵜⵉⵔⴰ ⵙ ⵜⵓⴳⵖⴻⵔⵙⴰⵏⵜ 

Yiwi‑ted : Banuḥ Nat Ḥemmi Nuḥ,

Taddart Tadelsant n Ṣaleḥ Merɣub,

At Izjen, 27 Julit 2013.

 

Attafawal:

May tella yigget tutlayt dunnit gaɛ, neɣ iggen yiles xsen‑as id bab‑s ad yeḥrez aten‑tafed ttarin‑t.

Deɣ necni, Tumẓabt tella zeddiɣ isuggasen‑s imezwar n tira, neɣ aɣanif a’nini: « n wedwal ɣel tira » manec i yenna Di‑kʷ Bṛahim Ɛebdesslam... yili ul nessin zeddiɣ d aweḥdi s manci ɣa nari, wala d batta yidsilen ɣa nebbi, d tecli ɣa nijur deg ubrid‑nni, bla umejreḍ, wala aneggez f tbejna d ubellez.. aṃṃu lweqt i yella grib lac ass‑u wi tet‑sɛezzamen (Tumẓabt), neɣ lac wi tet‑ttarin sy lɛammet, yili bab ixsen ad yari cṛa s Tugɣersant yreggeb tira‑nni d awrir dessat‑s, wel yessin s mani ɣ as‑d‑yas... Mimi d amaɣer ul yennum yɛezzem iḍrisen neɣ yxezzer zmamat ttwarin sys, macak ad yɛaned deɣ netta yelmed tira sys.

Lqelt n useɛzem d lqelt n tira s Tugɣersant ttajjan‑d tiččal –neɣ dima bab‑s yuḥel dy mennawet tḥemmalin i yettaf dessat‑s: Awissen s manec usekkil ɣad yari? D batta awal ɣad yini? Zar, i wa ɣad yari? Aṃṃu wi ssnen ya agemmay (l’alphabet) n Tumẓabt, xell wa ul nessin! Bla ma nebder dex ticutar tiḍiḍnin i sɛerrakent adlil an lqelt n wafa n clavier azɛim iwatan i tira n Tmaziɣt dessat‑s.

Awal‑ikʷ ass‑u ad yɛad Ncaḷḷeh f wayenni s‑sammiɣ: Udmawen, tisunan d trejwin n tira tugɣersant, mettleɣ‑d tira‑yu n Tmaziɣt an yigget tsit neɣ legzazet tessecna‑d mennaw udmawen, ul qqireɣ terreẓ d tirẓi… d wa ɣa nari ad yaf iman‑s am batta yettali igget tsunan ɣel nnej: tsanent, tsanent… aṃṃu tira, ula d awal‑nni ɣad yari bab‑s mettleɣ‑t an yigget terja n waman, neɣ mennawet, ač tarja d wayenni tesseswa. Ckuh ami ufiɣ ad d‑jebdeɣ dex bessi awal f tcutar i mlagiɣ necci iman‑ikʷ sy bdiɣ ad ariɣ... D amɛalet ad bedreɣ gedɛeɣ f yibessiwen‑u illan ad yemken wi ttarin yella ya yḥussa‑ten, neɣ netta yessen‑ten yif‑i, ckuh ad reẓmeɣ tawurt ssecneɣ bessi tisensa i gaɛ wi xsen deɣ netta ad yjerreb ad yari s yiles n mamma‑s. Aṃṃu ɣi d aẓmak, xseɣ aɣanif ad d‑jjeɣ awal ajeḍrar i ucemmeṛ d usersi, d isestinen ɣad d‑ffɣen mbeɛd.

1) Udmawen i tessecna Tira tugɣersant :

Imaṛu Tumẓabt tella ttwaray f careḍ wudmawen, aten‑naf ay carḍin ttjuren ɣel wass‑u ama dy tezmamin i d‑tteffɣent seɛa seɛa ama dy lantirnat: Udmawen‑u n tira d id batta: Ayen d Tifinaɣ, Tuggamant, d Teɛrabt.

a) Tifinaɣ: illanet ffɣent‑d s Tlibiyin, ttwaḥsabent sy tira timezwar n Tefriqt. Ass‑u yella ɣersent ujar n 3000 isuggasen, qqiment ammen ddrent sy zman n weḍɣaɣ, aaal imaṛu: zman n lantirnat d satellite, lweqt i gbanet mennawet n id tira tikbar n wext‑nni an Thiroglift n Maṣer d Tfiniqt d Tbuniqt d Tatruskit d ɣirasent yuɣleb..

Asjuri‑nsent ɣerneɣ: Bekri, ul d‑nedrik Aɣlan iggen midden ttarin s Tfinaɣ, ammanc illan Imuhaɣ Tiniri. Gaɛ batta dys, mennaw isekkilen ttwagzin da d da, neɣ ttwazḍen d tiqeddisin tisujal‑nneɣ, neɣ ttwakercen imudan d imuṛan n weḍɣa iwriren‑nneɣ,… ad tafed day sen, careḍ, ukkeẓ isekkilen fezzɛen, neɣ batta settfen ul ttiwḍen ad ssemdan idurran neɣ ad ǧǧen iggen yiḍrisen, batta cṛa ɣel dessat yettuɣ yekṛem, wel nessin.

Ass‑u: Tira n Tfinaɣ i ttuɣen sxerwicen sys day mennaw iḥcayciyen n At iɣersan, tella tdeggʷel‑d bessi bessi d lamoda ɣel mennaw imekras: yettuɣ ad tafed lepḷakat iɣulad neɣ tiḥuna igget igget ; ass‑u d udmawen n tesfifin d id CD n leflam neɣ n lḥuf n tawwat inaẓuren ; ula jar tsednan, tedwel‑d ass‑u tira n Tfinaɣ d cṛa abdayɛi ibhan tajennit d uṭerrez, d wexdam n ufus... Semmel wiḍiḍen dex, llan At Mẓab ttarin seɛa Tifinaɣ dy tezmamin n izelwan i d‑ssufuɣen ; neɣ ass‑u dex gaɛ ujar, dy lantirnat neɣ facebook, ad tafed imekras d tmekras n At Iɣersan ttpostan tiwalin d iwalen s Tfinaɣ, ttɛafaṛen, tthaǧǧan lemmden isekkilen‑nni, ttawḍen ula seɛa ad arin iḍrisen sys, neɣ ad cemmṛen ssersen s Tfinaɣ: « ttcaṭan» manec i neqqar s wiwal n At imaṛu.

Iggen uwelleh d ameẓẓan xseɣ at‑rniɣ dani: At Mẓab i ttarin ass‑u s Tfinaɣ, tegrib manc i llan, ul ttirin ujar n mennawet twalin, neɣ mennaw idurran, mimi d amaɣer midden‑nneɣ zeddiɣ ul nnumen tira‑nni.

b) Tuggamant: Ul nessin iggen yiḍrisen n Tmaziɣt ttwarin s Tḷatinin bekri lweqt n Roman, axu nessen belli beɛd wattaf n Fṛansa, ameč inebrasen iqqlen ɣel tira n Tmaziɣt s yisekkilen n Tuggamant. Imaṛu yella ɣers ya ujar n 100 n ilan sy tella Tmaziɣt ttwaray s yisekkilen‑u, yella ɣersen ya mennect yettwaxdam sysen, yettwabras sysen, neɣ yettuseɛzam sysen, ilinet yfat ttusersent ya yuɣleb n terkizin n tira, d inebrasen dewlen‑d walfen tira s Tḷatinin, ḥawlen ya battayenni d ijrawen f temsal n tira d tjeṛṛumt i ufečči n yicras i d‑qqimen.

Asjuri‑s ɣerneɣ: Ula dy Tumẓabt, sy bekri, tijeṛṛumin, neɣ imawalen i ttwaǧǧen, neɣ ula ttaxiret‑u : iḍrisen ijeḍraren n useɛzem, neɣ ula iḍrisen ibezzanen lantirnat al ass‑u yuɣleb sysen ttwarin, ttupostan s yisekkilen‑u. Yuɣleb sy inebrasen n Tumẓabt ttarin sys. Ula imedyazen‑nneɣ, wi xsen sysen ad ffɣen bessi izelwan‑s ɣel yiggen ijenwan bla Weɣlan, ad tafed‑t yesḍerran iḍrisen‑s ɣel Tḷatinin.

Dani dex ad rniɣ cṛa : Wi sɛezzamen Tumẓabt i yinelmaden n Tmaziɣt dy tseddawit yesɛezzam s Tḷatinin manc i llan iselmaden n Dzayer. Ula sy d‑yutef useɛzem n Tumẓabt i teččelt tamezwart Likul asuggas n 1995, neɛzem‑tt s Tḷatinin. Netta gaɛ wi ttarin ass‑u Tumẓabt s Tḷatinin ad tafed‑t d wasi yeɛzem Tuggamant likul.

3) Taɛrabt: Imaziɣen imselmen imezwar i necṛen Lislam timuṛa‑nneɣ jjin‑d iḍrisen d ikbar s tmaziɣt ittwarin s Teɛrabt... Ttalsen batta i urin zik, axik drus ameč ayen aɣen‑d‑iwḍen. Bessi bessi wi ttuɣen yettari Tmusni s Tmaziɣt yeḍren ɣel teɛrabt, d amaɣer midden sy bdan lemmden taɛrabt, bdan qqasen ad lemden Din‑nsen s Teɛrabt ya, ilin ttsiyben i yiḍrisen‑nni ikbar n Tmaziɣt, ttarran taḍfi illan dysen ɣel Teɛṛabt, nnan zeɛma bac ad d‑ybani lmeɛna ujar. S wammen‑nni jemḍen ayen yiḍrisen ul ttwaḥerzen, tili ticli‑nni n tira n Tmaziɣt s Teɛrabt ttwankeḍ ajden ul tet‑jjin ad tjam tezzeɛlek ayen ɣad tuc tirkizin i tira n wass‑u.

Necni imselmen ul nejji awal‑nneɣ amaziɣ ad yettwari, w’as‑neǧǧi azel manec i s‑iǧǧin Ifarisiyen neɣ Ituṛkiyen i wiwal‑nsen. S wammen wi ttarin ass‑u Tamaziɣt s Teɛrabt ybedda sy Lḥemdulleh, d amaɣer uhu yettaf dessat‑s igget leɛwayed n tira ttefqen ɣefs inebrasen, neɣ igget Tjeṛṛumt d taweḥdit neɣ iggen yibrasen ttwabdaren s Teɛrabt. Uss‑u midden ttuɛeṛṛben grib ay yulun s lemdares d tilifizyun d radio, mbeṣṣeḥ drus ameč sysen wi ttarin Tamaziɣt s Teɛrabt. Kemmel wi ttarin yettari manc i yexs, uhu ytebbeɛ d iggen cṛa ttefqen ɣefs ineɛzamen. Ami uhu Di‑kʷ Muḥemmed Cafiq yuri ddurus n Tmaziɣt s Teɛrabt, d umawal‑s illan yessecen‑asen bessi i midden manec ɣad arin, ami zeddiɣ abras dy tira n Tmaziɣt s Teɛrabt yella yeɣḍer iḍes.

Asjuri‑s ɣerneɣ: Bekri tawwat Ibaḍiyen ɣersen batta i urin s Tmaziɣt, yella ayen i nsell ɣefs belli yettuɣ s Tmaziɣt an Ɛaqidet Tawḥid, axik w’aɣen d‑yiwiḍ ɣi aḍris n Teɛrabt. Inebrasen an Motilynski sellken‑d mennaw ifettiten n yiḍrisen s zmamat n Ibaḍiyen.. baqi uhu d cṛa ameqran ɣa netcel ɣefs nebbi‑t d ssas i tira ɣel dessat. At Mẓab illan qqiment tira‑nsen zdinet yuɣleb ɣel temsalin n Din, ttarin ass‑u ula d izelwan‑nsen d Riwayat‑nsen d iḥewwifen‑nsen s usekkil aɛrab d amaɣer ujar n wejden ameqran n midden ul ssinen ad ɛezmen cṛa neɣ ad arin bla Teɛrabt. Lemdares n tawwat, wi sseɛzemen Tugɣersant yesseɛzem‑tt ujar s yisekkilen n Teɛrabt. Ula dy lantirnat ass‑u yuɣleb n wi ttarin Tumẓabt yettari‑tt s Teɛrabt, ula batta day mennaw iwalen fezzɛen da d da lketṛet ul iwiḍen ɣel tsanent n yiḍrisen ijeḍraren.

2) Tisunan n tira tugɣersant :

Wasi ul yettiri gaɛ an wi ttḥukkan zeddiɣ buḍ ul nessiwil ɣefs dani; wama wi bdan ad yari at‑nmettel an wi ttalin igget tsunan sy tmeḍmurt ɣel wadday, synni ɣel nnej wadday, synni ɣel nnej ameqran. Tsanent, tsanent yettali‑d sy sulles al tfuyt iwerrɛen. Tisunan ameč, axu ad nejjmeɣ atent‑jerweɣ dy careṭ lakan.

a) Tsanent n wi xsen yari manec i yexs: Ayen d tira tar ilujan i nxezzer seɛa dy lantirnat, neɣ dy tebratin tibezzanin n jaraneɣ, alliwen d izelwan, neɣ deg ismawen n tḥuna‑nneɣ Aɣlan… wasi yettari ad t‑tafed grib ul yessin ula d cṛa f terkizin n tira n Tumẓabt neɣ n Tmaziɣt, twalem ul yessin ula ad yhaǧǧa isekkilen n ugemmay. Tira‑yu an tenfust n imej̣j̣uj̣en d amaɣer ač ḥed yettari manec i yexs, neɣ manec i yessen f yilsawen iḍiḍnin, yili wa ɣa neɛzem dima yettazeg d azzag, jar bessi d yuɣleb, seɛa ul yferrez dys ula d cṛa.

b) Tsanent n tira s yilujan iẓlin: Tsanent‑u ad naf dys inebrasen, imarayen, imedyazen, d gaɛ wi ssnen bessi tajeṛṛumt tamaziɣt. Azzag yettmunkuẓ yuɣleb dessat ayenni cerken d ilujan jarasen. Timmiẓt‑u n midden ifṛasen bessi Tamaziɣt ttawḍen fehhmen tira n beɛḍahum, ɛezzmen‑tent bla westaf n yiri.

Ha mimi nenna ilujan ẓlin? D amaɣer zeddiɣ uhu an ilujan n tira s Tḷatinin, an in n tira s Tfinaɣ, neɣ inni n tira s Teɛrabt (ula batta Tifinaɣ d Tḷatinin lac batta jarasent). Ač udem n tira ɣers inaffen‑s illan nnes weḥd‑s. Rni s tma tiḍiḍet : ač anebras ɣers ilujan‑s i yxezzer netta, d amaɣer ula nessen i yella ẓur n tjeṛṛumt tamaziɣt d iggen, ineɛzamen uhu jerrwen zeddiɣ gḍiḍ bac ad ssersen tirkizin n tira, mfahmen f ilujan d iggen i useɛzem. Kemmel zeddiɣ inebrasen uhu ttarin ameč bah, s tira‑nni, weḥd‑nsen ad d‑fṛuṛin ilujan iwatan.

c) Tsanent n tira s yilujan izdin: Zeddiɣ ul niwiḍ dys. Bac a’nejru f tira s tjeṛṛumt igget tefṣeḥ ifuk ad ttuseɛzem Tumẓabt –lac dys awal. Kemmel bac a’nnejjem ad nesseḍren iḍrisen‑nneɣ aḍran automatic s wudem ɣel wiḍiḍen (s Teɛrabt, ɣel Tuggamant, ɣel Tfinaɣ) ifuk zzar ad ilin ilujan n tira‑nsent zdin ttufeṣṣlen d ayriḍ iggen. An lvista‑nni ittufeṣṣlen f sen wudmawen –ač iggen d llun, yili bab‑s ad yaf atet‑yireḍ manec i yexs ssa neɣ ssa… Acnu, Tamaziɣt, xaylet‑d ad nesḥeqq igget lvista d tabdayɛit, n careḍ udmawen! Ass‑u jar Tḷatinin d Tfinaɣ ɣi init nella niweḍ ya ad neḍren jarasent bla weɛrak. Ama Taɛrabt zeddiɣ bessi, amaɣer tira‑s tafusayt ttwaray teddes u’ttufečči, dex dys aceqqel d lqelt‑s; kemmel drus ameč wi berrsen ad ysajja tira‑s i Tmaziɣt.

3) Tirejwin n tira d wiwal :

Mi d‑nefren iggen wudem n tira, nas‑d neqqim igget sy tsunan bac a’nari,… a’naf iman‑nneɣ dex dessat igget temsalt bla : s manec Tumẓabt ɣa nari? Yaḍra d Tumẓabt i nessawal ya neɣ d igget bla? Mennawet trejwin neɣ tiḥemmalin, iɣulad neɣ iburad ɣa nerẓem dessat‑nneɣ… Tira‑yu ɣa nari s Tumẓabt yṣar‑as an yigget tebrat nuzen‑tt nexs‑as ad taweḍ l id bab‑s ɛezmen‑tt uzgen batta dys bla westaf n yiri. Imaṛu manet webrid neɣ tarja ɣa nebbi? Amaɣer ač abrid d wiwal i yessawaḍ, d mani dex i yessawaḍ ɣers. Nec ufiɣ careṭ trejwin d tizeɛlak : Tarja n wi ttarin i lɛammet n At Mẓab ; tarja n yid bab n Tsekla ; d terja n wi ttarin i Yimaziɣen ay ulun. Laci tisraḍ ẓellinet ṭul jar terja d tiḍiḍet… Tanfust n wiwal d tira an d ayen i ttjerrben midden ač ass dy jarasen.

1) Tumẓabt timserreḥt i nessen: Ayen d awal i nessawal ač ass dy jaraneɣ tiddar neɣ iɣulad, nxeddem sys, neqqar sys ayenni nexs, s wekbur‑s d wejdid‑s, s xaluṭa‑s n Tmaziɣt d Teɛrabt d Tuggamant. Ayen d awal‑nneɣ n At imaṛu ittwafhamen. Mbeṣṣeḥ jaj‑s at‑naf dex yemxalaf : uhu an wiwal n wi ɛezmen d wa u’neɛzim, uhu an wiwal n Ineɛmar d At Weɣlan, uhu an wiwal n luleɛ d izeɛlak, uhu an wiwal n yirjazen d tsednan, uhu an wiwal n uɣerm‑u d uɣerm‑nni… Mi d‑tusid ad tarid dy terja‑yu ad teǧǧed tayetti i wi ttarid yaḍra ac‑yefhem neɣ uhu. Yella wasi sy inebrasen yuɣu f tira n wiwal‑u illan yxezzer‑t yessemlallay, neɣ yedɣel yuɣleb s ubeṛṛani, ul t‑yeḥsib d Tumẓabt. Yella wasi sysen bla yxezzer belli ayen d wenni d iles iddren.

2) Tumẓabt ittusiffen: Ayen d awal n zik ittuɣen ssawalen id baba‑nneɣ imezwar d id mamma‑nneɣ, s yiwalen‑s‑nni ibhan illan ajden‑nsen ass‑u grib yemṭa ul d‑yeqqim, yeẓwa sy ẓwan id bab‑s. Awal‑u ayen d‑wenni i ttmalan ɣers imedyazen, d lketṛet n wi ttarin iḍrisen sy tawwat inebrasen, d amaɣer d netta i d‑ssecnan gaɛ ujar inaffen ineṣliyen n yiles ugɣersan. Axik ad t‑tafed yeqqur f At imaṛu d amaɣer ul yelli yettusawal ya, day ḥed ḥed terrqen dys, ad tafed grib taṛwa n imaṛu ul ṣeggɛen dys ula d cṛa.

3) Tumẓabt tamaḍalt: Yella s At Mẓab wasi ass‑u, dy lantirnat, radio neɣ tilifizyun, neɣ ula dy tseddawit ad t‑tafed yettmala ujar l usjuri n yiwalen icerken jaraneɣ d Imaziɣen iḍiḍnin, bac ad yezdi jar yilsawen n Tmaziɣt yessiweḍ tabrat‑s uhu ɣi i At Mẓab, ula i ayetma‑s n Jerjer d Arrif d Cenwa d Luras… ass‑u llan midden ttcemmṛen srusun ttarin tibratin s yiles‑u amaḍal dy jarasen. Ttarin sys ula iḍrisen dy Wikipedia. Axik d amaɣer Tumẓabt uhu ttuseɛzam, lɛammet n midden ul ṣeggɛen ula d cṛa awal‑nni.

Tameǧǧarut :

Tira n Tumẓabt, gaɛ s way tella teqqim ttwaḥger ul ttuseɛzem, tili ttenjujey zeddiɣ, ul tbedd f yiman‑s d aweḥdi. Wi xsen ad yebda tira, ad yaf iman‑s am batta dessat iggen Lkrisṭal d ameqran seɛa qqaren‑as Tumẓabt, seɛa Tamaziɣt… Lkrisṭal‑u ay yulu d udmawen, ay yulu d tisitin, ɣel mani t‑tesseqqled bettek ad tewwet dys tifawt ac‑d‑yessisseɣ iggen wudem neɣ igget tesreṭ ul ttuɣed treggbed‑tet! War ṣṣber anejlum ad yemlilli s tiliwin yeṛwel wel yuri cṛa. Wama anjim iqeṣden tira, yella ad yefren iggen yilliw n tifawt yijur abrid‑s dy tira‑nni izijek ad d‑banin iburad iḍiḍnin ɣa nessifaw idsilen dessat‑s ujar d ujar.

Necci ckuh ami ufiɣ udmawen‑u n tira ad qqimen, d trejwin ad qqiment dex, d tsunan ad mmunkẓent ad d‑dewlent d igget, d tcutar ad ttusičinet ul d‑ttqimi ula d igget!

Tanemmirt i gaɛ wi sseɣden.

Banuḥ Nat Ḥemmi Nuḥ.

Tags: Articles en Français

Liens 

Tourisme 

Prestige